Någon som frågar hur det är.

Jag är ändå jävligt bra.
Det slår mig lite då och då.
Jag har mycket att vara stolt över.
När jag går och lägger mig på kvällen har jag ett gott hjärta.
Självgod? Perhaps. Befogat dock.

Nåt jag inte är gjord för är nattarbete. Längre.
Jag var en fena på det här för något år sedan.
Nu är det bara drygt och jobbigt.
Jag är så in i helvete trött.
Ska sova om två timmar.
JÄVLAR vad jag ska sova.

Man kan inte bowla med en fot.
Men man kan dricka öl.
Och sambuca.
Tänk på det.
Hejdå.

Söker man på 'laktosintolerant' på Google.com är detta den första bilden som kommer upp.
Inga konstigheter. Raka rör.

                                          


Mitt hjärta gick med tunga steg nerför gatan till vårt hus. Jag minns när vi flyttade in där det var 1987. 
Hur som helst så jag stod där en bra stund medan molnen drog förbi och från ett öppet fönster hördes en melodi.

Här kommer kung av sand.
Nej, det gör han inte.
Är det Stålmannen?


Flutemaster.

Har fått appfeber.
Kattajävel.

'You raise me up'
iFlöjt är grejer det.
When I am down and, oh my soul, so weary.
When troubles come and my heart burdened be.


                                           


Jag vill bada.
Känna solen smekas.
Jag vill ha sommarfräknar.
Shorts, linne och en kall. Hej.
Med andra ord, jag vill ha Thailand.
Nu.

The best of time.

Move your body, out on the floor.
Put your troubles aside and start living.

Alla ska med!


High.

Min fot är kass.
Helt värdelöst.
Ändå gött att vara skadefri ett helt år, sen på första träningen - pang.
Ödets ironi? Känns som det mesta skrattar åt mig just nu faktiskt.
Men skit i det. Vi har ju bra soltid.
Inte ens det?
Dimmigt du.

Det går i alla fall mot ljusare tider.
I Thailand är det jävligt ljust.
Mars är mer välkommet än någonsin.

Sömn?
Verkar inte bli någon den här helgen heller.
Fuck you.

Fan vad jag ska dyka om ett par månader.


                    


Ta ingen skit.








That settles it.








Call me when you're someone else.

Jag har exakt 20 nytvättade handdukar hängande i lägenheten.
Tack vare min stukade fot rör jag mig så långsamt att jag hinner räkna samtliga.
Skador är alltid deprimerande. Toalettbesök är jävligt krävande. Stillasittande ger ångest.

Ännu en gång har jag lärt mig att saker alltid kommer fram.
På ett eller annat sätt kommer dom alltid fram till sist.
Frågan är bara hur lång tid det kommer att ta.

'Skyll dig själv idiot.'
'Jag vet.'

Söker man bland bilder på Google och skriver in ordet 'jättedeprimerad', är detta den första bilden man ser.
Stackars kossor.



                    


Tamburinspelare i denna jingel.

Håkanfebern är tillbaka.
2 steg från paradise.
Underbar skiva.

Vad ska man göra med sitt liv?
Jag vill se världen. Prova leva ett annat liv. Någon annanstans.
Vad kommer det i så fall resultera i?
Lycka? Besvikelse? Rädsla?
Vem kommer känna vad?

Jag vet inte men jag måste prova.

För första gången mår jag bra av att regelbundet gå till gymmet.
Tidigare har det varit ett krav på mig själv, som resulterat i ångest.
Motivationen har saknats och jag har gjort mig själv besviken.
Nu tränar jag som tidsfördriv och för att må bättre fysiskt.
Och psykiskt.

Det här året kommer bli mitt bästa hittills.
Jag känner det. Jag ska bara..


I en nedlagd hamnstad full av misstro och ohållbarhet mötte jag min kärlek.


                               
                                             


Säg aldrig att jag inte försökte.

Well, well, well, let us realize.
TFV har gjort det.
Osynkat, men skit i det.
Mycket hjärta.


                 


Planerar att bli beroende av QueenStreetTwo.

Nyår blev jättelyckat.
Tackar alla delaktiga.
Men var är min kavaj?

Shohei Tochimoto
är en fantastisk backhoppare och inget annat.

Kan något man aldrig haft glida en ur händerna?
Who am I kidding, egentligen?
Skärp dig Claes.


RSS 2.0