Semester.

Helgens Stockholmsresa var hur kul som helst.
Några missöden och besvikelser, men dom har vi glömt ganska fort.

Som ni säkert förstått hade vi jävligt roligt.
Ett skönt break i den sunkiga vardagen såhär års.

Läste nu att jag fick skit. Kallad "tönt" och "wannabe" för Veckans Lista.
Det bjuder jag på. Det bekommer mig inte.
Det jag tycker är "töntigt" är att skriva en kommentarer utan att skriva vem den är ifrån.
Tycker ni en sak, stå då förfan för det. Hur ska man annars kunna ta det på allvar?
Finns inget värre än anonyma jävlar som bara tycker och tycker. Visa lite balls istället!

Känner man oss så förstår man humorn i listan.
Blää, nu tog ni säkert 2 minuter av min dyrbara tid.
Kom igen när ni skaffat stake nog. Då kan vi snacka.

Tillbaka till det roliga.
Träffade blivande pappan Pierre. Vän från grundskolan, som numera är bosatt i huvudstaden.
Det var jävligt kul! Skönt med nån som hade hyfsad koll på vilka ställen man skulle gå till.
I övrigt var det mest ett lotteri var vi hamnade. Var på några ställen innan vi slutligen hamnade på Spy Bar.
Tobbe Trollkarl bjöd på tequila och Alexander Skarsgård var full. Snookarna är små och Fredrik Virtanen kan liknas vid en jätte. Lasse Brandeby var sjuk och Pierre från Ondskan var hur trevlig som helst!
På fredagkvällen krävdes en lång pratstund med vakten för att han slutligen skulle klämma fram orden:
"- Ni ser hyfsat stabila ut grabbar, så ni kan gå in där. Välkomna!"
På lördagkvällen var dock kön alldeles för lång, så vi plankade in på vårt egna lilla vis.

I Stockholm är det inne att se ut som en geek. Helt sjuka brillor. Såg förjävligt ut.
Men mode är mode. Hoppas det aldrig kommer ner hit bara.

En av vakterna inne på Spy Bar skulle förklara för en engelsktalande man att han ville se biljetten.
I all hast haffade han Hjärtat och bad honom översätta.
Hjärtat är vanligtvis inget geni när det gäller utrikiska språket, men här briljerade han:
"He wants the ticket."
Jag skrattade så jag grät.

'"Slejs, vafan är en svensk vaniljkorv?"  :-D
Bra i ordning.

Taxin till hotellet kostade 85:- ena kvällen och 89:- andra kvällen.
Detta gjorde jag väldigt tydligt klart för taxichauffören.
Han blev arg och sa på knacklig svenska: "Du, jag stanna vid röd ljus. Kostar 5 kronor."
Jag blev ännu argare och sa: "Ge fan i att stanna då!"
Sen gick vi och deckade i korridoren.

Det blev ett bra intag av öl.
Bastun var varm. Poolen var kall.

Vi lyckades övertyga ett par 08:or att på radion i Skåne spelar man till 70% Danne Stråhed-låtar.
Dom köpte det.
Det blir en ny Stockholmstrip till sommaren. Sugen?

Kommentarer
Postat av: malin

varför sågs inte vi på spyan?

2007-02-19 @ 16:26:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0