Knopping-time.


Såja, nyss hemkommen.
Det är sannerligen ett nöje att möta alla morgontrötta
bilister på väg till jobb.
Sannerligen. Finns det ens ett ord som heter så?

Skönt att veta att man bara har nån mil kvar att köra,
sen kan man parkera i sängen hur många timmar man vill.
Eller nja, max 13, för sen är det dags igen.
Fast egentligen, dom jag möter har ju sovit när jag jobbat,
så vad tjänar jag på det?
No, Shit, Nada.

Svamlar mest denna ljuvliga morgon tycker jag.
Jag vill!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0